Mitt liv i det förflutna

Det är inte ofta det kan sägas om mig, men just nu lever jag ganska mycket i det förflutna.

Läs mer ›

Taggar: , , , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg, Läst och reflekterat, Personligt

Helig världslighet

I söndags hade vi första delen (av två) i vår medlemskurs med drygt en handfull närvarande. Den första delen behandlade vår tro och vår vision, dvs. både vårt teologiska arv och vad vi ser som vägen framåt mot den kyrka vi vill bli och vara med i.

Ja, så tänker jag när jag läser vår vision. ”Den kyrkan vill jag verkligen vara med i!” Att ha Jesus i centrum, stå på Bibelns grund, vara ett andligt hem och ha ett hjärta för Stockholm – det är något gott, sant och vacker att sträva mot tillsammans. Har du läst hela visionsförklaringen? Inte? Gör det!

En sak jag är glada att vi fått med under punkten ”Hjärta för Stockholm” är följande formulering: ”Som kyrka i Stockholm vill vi, med Jesus som förebild, både identifiera oss med våra medmänniskor och samtidigt bevara vår identitet som medborgare i Guds rike.”

Jesus var på sätt och vis en mycket värdslig människa. Jaså, inte? Varför anklagade då de religiösa honom för att ta emot syndare och äta tillsammans med dem (Luk 15:2)? Men samtidigt som Jesus var mitt ibland människor, identifierade sig med dem, så kompromissade han inte med sin helighet. Han var Guds son, helt förankrad i sin identitet och föll aldrig för frestelsen att delta i synden i dem han levde bland. ”Helig världslighet” – John Stott har använt detta motsatspar för att poängera hur kyrkan bör vara. Genom Jesus är vi också Guds barn, och därför heliga. Men vi är sända till världen och vill därför vara världsliga – i världen – vänner också till de som andra håller sig för goda att umgås med.

När vi möter detta ”motsatspar” (som ju egentligen inte är motsatser eller i motsägelse), kan vi alltid pröva oss som individer eller vår kyrka: drar jag endast åt ett håll, eller strävar jag mot båda dessa? Har min strävan efter helighet lett mig till att ta avstånd från människor? Har min strävan att vara en del av världen gjort mig värdslig på bekostnad av min kallelse till helighet?

Taggar: , , , , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg

Bör kristna undvika politisk makt?

Det händer lite då och då att det dyker upp artiklar där författaren argumenterar för att kristna bör undvika politisk makt och inflytande. Nu har det kommit ett till, i tidningen Dagen. Studenten Tomas Lundström skriver: ”Låt oss undvika politisk makt” (Dagen, 2015-01-23) Det finns ett antal problem med artikeln. Läs mer ›

Taggar: , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg, Läst och reflekterat

Med nåden som drivkraft

Måndag och tisdag i veckan var jag nere i Åhus för ELMs medarbetardagar. Anställda från alla delar av ELM-sfären var på plats och vi var nog ett trettiotal på måndagen. Det ger gott hopp för framtiden att det finns så många duktiga människor som vill tjäna Gud och ELM med sina gåvor genom vaktmästeri, matlagning, husmorskap, bibelundervisning, tidningsarbete, integrationsarbete m.m. m.m. Medelåldern är rätt så låg en sådan här dag, inte minst eftersom ELUs ungdomsledare är med, men också för att ELM-sfären lyckas rekrytera nya unga människor. Det är mycket glädjande!

Temat för dagarna var ”Med nåden som drivkraft”. Jag hann tyvärr inte ner till Erik J A’s inledande föredrag på förmiddagen, men jag hann vara med på Rakel Smetanas (missionssekreterare, ELM) föredrag om ”nåden och människan”. Det handlade om de praktiska följderna av att vi har fått nåd från Gud, när vi möter människor i vår vardag. Det var mycket givande samtal och viktigt att få prata konkret om vilken skillnad det gör att Gud har visat mig sådant tålamod och sådan kärlek. Några av de bibelverser som kom fram under samtalet var:

2 Kor 6:1: ”Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta.” Fundera på det där med att nåden ska bli ”till nytta” …!

Rom 12:16: ”Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla . Var inte självkloka.”

På kvällen fick vi tid att umgås och samtala, och på tisdag morgon hade jag en bibelförklaring över Romarbrevet 10:1-17 (du kan läsa avslutningen på den bibelförklaringen i mitt senaste blogginlägg).

– – –

Jag hann precis hem i tid till terminens första samling med VARDag. Martin H var tillbaka igen och undervisade över 1 Petr 3:8-12. Vi var 23 stycken och det är så roligt att se att det är så många som vill vara med i vår lärjungaskola.

Nu är det hög tid för mig att göra mig redo för kvällens sammanträde med styrelsen.

Taggar: , , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg

Att förkunna evangelium

Jag rullar snart in i Djurås, Gagnef, för gudstjänst i ELM-föreningen där. På resan upp har jag förutom att fila till kvällens predikan, skrivit klart (nästan) bibelförklaringen som jag ska ha på ELMs medarbetardagar i Åhus mån-tis i nästa vecka. (Om du ska vara med på tisdagens bibelstudium och inte i förväg vill veta vad jag ska säga, så bör du sluta läsa nu.) Jag kommer att gå igenom Romarbrevet 10: 1 – 17 och sitter nu med de sista verserna i brevet som handlar om predikan och förkunnelse av evangelium. Det är en fantastisk uppgift att få förkunna Guds Ord! Så här kommer jag att uttrycka mig på tisdag:  Läs mer ›

Taggar: , , , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg, Personligt

Tillbaka efter pappaledighet

Så är jag äntligen tillbaka på kontoret efter höstens pappaledighet. Sedan september har jag endast arbetat två dagar i veckan för CredoAkademin och spenderat resten av tiden med familjen. Nu i vår byter jag CredoAkademin mot Roseniuskyrkan och fortsätter vara pappaledig tre dagar i veckan.

Jag har städat mitt skrivbord, svarat på mejl, överöst Daniel med sms, facebook-meddelanden och e-post, läst Bibeln och bett och ska nu sätta igång med förberedelser inför vårens första VARDag. Fattas bara en kollega, men imorgon är vi igång på riktigt.

Bra för er att veta är att jag vanliga veckor arbetar torsdagar och fredagar. Nu finns det max två eller tre vanliga veckor per termin, men i alla fall. Jag försöker svara på mejl nån gång däremellan också, och kan ganska ofta nås på mobilen. Jag önskar så ofta tid och plånbok tillåter träffas över lunch eller fika. Skicka ett mejl om du vill ge mig audiens i din vardag, på din närmaste lunchrestaurang eller café!

God fortsättning på dagen och det (relativt) nya året.

Taggar: , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg, Personligt

Be!

Bönevecka

Just nu pågår ELM:s bönevecka. I början av varje år uppmanar ELM till bön för vår organisation och för varandra, och till vår hjälp finns en liten folder med böneämnen och bibelläsningar. Ta gärna tillfället i akt att be tillsammans i familjen, med dina vänner eller kanske i bönegruppen.

Här kan du ladda ner foldern.

Taggar: ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg

Årets bästa böcker

Det är givetvis högst vanskligt att försöka utnämna de ”bästa” böckerna och jag har inte läst tillräckligt mycket för att över huvud taget kunna aspirera på att ha överblick. Därför är väl rubriken på inlägget något missvisande.

Men bland de böcker jag faktiskt har läst tänkte jag lyfta fram tre stycken som har stuckit ut lite. Läs mer ›

Taggar: , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg, Läst och reflekterat

Mot slutet av livets söndag

Jag får en liten paus i samtalet och passar på att summera dagen. Jag sitter på tåget hem från Gagnef och har fastnat i ett samtal med en pratglad man. Det har varit en lång dag, men en mycket fin sådan.

Söndagen den tredje advent kallas för ”Livets söndag” och vi uppmärksammar livets okränkbara värde från befruktning till naturlig död. Därför var det så fint att få fira dopgudstjänst och högmässa i Roseniuskyrkan på förmiddagen. Familjen Keros nyfödda döptes och vi påmindes om hur Gud tar emot oss i sin familj utan någon motprestation. Han ger oss del i sitt liv, som övervinner döden, utan att vi har visat oss värdiga. Det är nåd.

Magnus Hagström, präst och lärare på Strandhems Bibelskola, ledde gudstjänsten och predikade om Johannes Döparens utmaning till oss att bereda väg för Herren Jesus inför jul. Och nu sitter jag alltså på tåget hem från Gagnef. Det är väl drygt två år nu som jag har åkt upp till ELM-föreningen i Gagnef för att predika ungefär en söndag i månaden och det här var sista söndagen för det här året. Det är roligt att få träffa människorna där och idag predikade jag över psaltarpsalmen för söndagen, den 146e psalmen. Psalmen påminner oss om att bara Gud är värd vårt yttersta förtroende, och i julens evangelium visar han oss varför vi har anledning att lita på honom: han är inte en herre som utnyttjar sina underlydande utan en konung som kommer för att tjäna. Det lilla barnet som vi uppmärksammar i jul är en konung som har kommit för att göra upp med de makter som binder och förvrider livet. Han tar upp kampen för att kunna resa de slagna, ge bröd åt de hungrande och skipa rätt för de förtryckta.

Nu lämnar vi Uppsala och min granne har kommit tillbaka. Jag ska prata färdigt med honom och sedan ser jag fram mot att komma hem. Dagar som dessa är jag djupt tacksam över mitt arbete.

Taggar: ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg

Om jag fick ge en julpredikan till Sveriges riksdag …

Om jag hade fått möjligheten att ge en julpredikan till Sveriges riksdag … så hade jag antagligen velat avböja artigt! Men om jag ändå hade övertalats så hade jag lyft fram några saker i julens evangelium som talar särskilt starkt till vår nuvarande politiska situation.

Läs mer ›

Taggar: , , , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg