Glänsande, färgglad, perfekt formad…och i mitten ett gapande hål.
Kanske är det en donut täckt i hallonglasyr? Eller är det en människa som med ett professionellt och kompetent yttre sliter med ett värkande, tomt inre?
En av böckerna jag läser just nu är The Emotionally Healthy Leader av Peter Scazzero. Efter att ha varit en framgångsrik pastor med ett liv och äktenskap på väg mot kollaps har Scazzero blivit en talesperson och något av en expert på hur känslomässig och andlig mognad följs åt.
Som predikant/pastor känner jag väl igen mig i bilden. Idealet är att bygga mitt liv inifrån, med relationen till Gud som startpunkt, där mitt hjärta får den kärlek och styrka, den kapacitet till meningsfull närvaro som sedan ger liv åt relationen till min fru, mina barn och vänner, vilket i sin tur flödar över i ett arbete, engagemang och ledarskap som är livfullt och livgivande.
Andra dagar är hjärtat inte där. Omedveten om hur jag innerst inne mår, en tillfällig glömska om vem jag är – Guds älskade barn – och på ytan ivriga men jäktade och oroliga försök att vara i kontroll över situationer som känns oregerliga.
Ordspråksboken uppmanar: ”Mer än allt som ska bevaras, bevara ditt hjärta, för därifrån utgår livet.” (4:23).
Ta en minut och fundera på hur ditt hjärta mår. Ibland räcker själva pausen, själva medvetenheten och en kort tanke som vänds till Gud för att bättre möta dagens utmaningar. Andra gånger inser man att man försummat sitt inre liv för länge, eller tappat kontakten i sina närmaste relationer – det må vara i vänskap eller äktenskap. Vad behöver ditt hjärta? Hur ser vägen tillbaka till hälsa och liv ut? Behövs förändringar? Kunskap? En plan?
Visst är det viktigt att kunna vara professionell. Att inte låta kaoset i mitt inre skapa kaos runt omkring mig. Men Jesus vill hjälpa oss att vara något mer. Livet vi får leva med honom är inte ett liv med en mur som delar oss och avgränsar vårt inre och vårt yttre liv från varandra, utan ett liv med levande vatten som flödar inifrån och ut till en värld som behöver kärlek och helhjärtade liv. Det är något jag hoppas på att växa i själv, och hjälpa andra att hitta till.
PS: Jag ber om ursäkt för eventuellt sötsug jag kan ha orsakat med mitt val av metafor.
Kommentera