Hej Paulus, vad tänker du på?

Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus som ska döma levande och döda, inför hans uppenbarelse och hans rike: predika ordet, träd fram i tid och otid, tillrättavisa, varna och förmana med allt tålamod och all undervisning. Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.
 Men var du sund och förnuftig på alla sätt. Bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.
 (Andra Timotheosbrevet, kapitel 4, vers 1–5.)

Detta var episteltexten som lästes i gudstjänsterna igår, och den stod ut lite extra för mig. Till att börja med är Paulus oerhört allvarlig. Det är som om han inte kan finna nog starka ord för att betona allvaret i vad han vill säga. Paulus ”uppmanar allvarligt”, eller ”besvär” som Bibel 2000 återger det, Timotheos, ”vid Gud och Kristus, inför hans uppenbarelse och hans rike”. Det går inte att ta miste på hur allvarligt Paulus menar det han säger. Timotheos måste tänka på att han ska avlägga räkenskap inför Gud och att hans uppdragsgivare först och främst är den levande och helige Guden, uppenbarad i Jesus Kristus som har dött och uppstått för oss.

Vad är det då som Paulus så allvarligt vill uppmana Timotheos till? Jo, att predika ordet, det vill säga evangelium, outtröttligt och tålmodigt.

Varför behöver Paulus betona det så starkt? Därför att ”det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran …” Ett av huvudskälen till att Paulus överhuvudtaget skrev Timotheosbreven var på grund av att det trädde fram människor i församlingen som predikade ett annat budskap (eller åtminstone riktade blicken från väsentligheterna) än det Paulus hade kommit med. Därför måste Timotheos vara ihärdig i att förkunna det goda budskapet.

Detta är onekligen ett ord också till oss idag. I varje tid kommer människor att ifrågasätta Bibelns enkla budskap och bara vilja lyssna till sådant som tilltalar dem, men att predikanten stryker människorna medhårs är inte ett tecken på de sanna profeterna utan på de falska:

Både profet och präst, alla handlar de lögnaktigt. De tar det lätt med att hela mitt folks skada och säger: ”Allt står väl till, allt står väl till”. Men allt står inte väl till. (Jeremia 6, vers 13-14.)

Vad innebär det då att ”predika ordet”? I det första brevet till Timotheos skriver Paulus om ”ett ord att lita på”: ”att Kristus Jesus kom till världen för att frälsa syndare” (kapitel 1:15). Hjärtat i det kristna budskapet är, och måste vara, att människan i sig själv är på väg åt fel håll och att bara Gud kan vända henne rätt; att människan är värd att dömas skyldig av Gud, på grund av sina gärningar, men att Gud av nåd förlåter människan alla hennes synder eftersom Gud har dömts skyldig i hennes ställe.

Med utgångspunkt i Guds förlåtande nåd måste predikanten kalla människan till omvändelse samt uppmana henne till att i Guds kraft göra det som är rätt och gott och gläder Gud: att hon älskar och tjänar sin nästa, och bara tillber Herren som sin Gud.

”Men, om man skulle predika så i alla kyrkor skulle ju människorna stötas bort!” Ja, den risken finns helt klart, men vare sig Jesus eller Paulus verkar bekymra sig något nämnvärt om det. De som lyssnar, de lyssnar och de som vänder sig bort väljer själva hur de vill svara på ordet. Det är ju till och med på det viset att Jesus menar att det är ett kännetecken på den sanna kyrkan att människor vänder sig bort från dem på grund av att de påtalar människors synd och kallar dem till omvändelse:

Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.
 (Matteus 5, vers 11–12.)

Så skulle kanske en del rygga tillbaka om de fick höra en predikan om synd och nåd i gudstjänsten, men å andra sidan är det bara Guds nåd som kan rädda en människa i mötet med Guds rättvisa. Och den nåden får hon ta emot fritt och för intet, i tro på Jesus, Guds Son och världens Frälsare.

Taggar: , , ,
Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg
2 kommentarer på “Hej Paulus, vad tänker du på?
  1. Sonia Lunnergård skriver:

    Amen!

  2. Arvid Birgersson skriver:

    Kan inte annat än att stämma in med Sonia:
    Amen!

Lämna ett svar till Sonia Lunnergård Avbryt svar