Ett riktigt bra dygn

Ja, det har varit ett riktigt bra dygn, som har fått innehålla flera av de saker jag värdesätter mest med mitt arbete. Låt mig berätta lite kort.

Att bygga upp de heliga …

Det senaste året eller så har jag och Martin ”ställt om” en del av vårt arbete från att göra det mesta själva till att börja se hur vi kan dela ut uppgifter och lära upp andra – inte bara, men inte minst, vad gäller undervisning. Det hör delvis samman med att vi har blivit så pass trygga i våra uppgifter att vi med större frimodighet kan lämna över ansvar till andra, men också för att det har gått upp för oss hur viktigt det är att fler får växa in i uppgifter och får ledning till att göra det bra. I undervisningen på församlingshelgen i Transtrand läste vi bl.a. Efesierbrevet 4: 11 – 13:

Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.

Lägg märke till att ledarnas/lärarnas uppgift här förklaras i termer av att ”coacha” församlingen så att människorna i församlingen kan utföra sin uppgift. Det betyder ju att den enskilde församlingsmedlemmen har en viktig uppgift i kyrkan – inte bara den anställde! Och det betyder att det är den anställdes (eller den ideella ledarens) uppgift att hjälpa dem utföra sin uppgift. Det är en fantastisk uppgift! Så,

I går eftermiddag träffade jag först Markus P, som ska undervisa i Tonårsgruppen på fredag, och pratade igenom vad han hade förberett. Han har arbetat med kapitlen i Martins bok ”Det där med tro” (kolla septembers månadsbrev för mer info …) som handlar om Guds existens, och utvecklat det med lite bibelreferenser. Vi hade ett gott samtal om vad som är syftet med undervisningen, hur han ska lägga upp det för att få fram sin poäng, vad han vill att ungdomarna ska minnas, m.m. Sedan träffade jag Anna S som undervisade på VARDag igår kväll och pratade om kapitel två i Esters bok och vad hon hade förberett. Återigen blev det ett mycket givande samtal (det är alltid givande att samtal om ett bibelstycke!), och undervisningen igår kväll blev mycket bra.

Inom ett par veckor har jag anledning till ytterligare ett eller två samtal som dessa och jag ser redan fram mot dem!

Att själv byggas upp

Idag på förmiddag ägnade jag ett par timmar åt att läsa lite samt be och sjunga. Det är viktigt att jag tar den tiden eftersom så mycket av arbetet går ut på att dela med mig av Guds ord – därför måste jag själv få ta in det! Jag har börjat läsa den femte boken i den lilla skriftserien av Rosenius, ”Guds Ande och Ord” och läste det tredje stycket (typ s 50-80) idag. Det var riktigt bra. Det handlade om att pröva vad man får höra och hur vi kan skilja mellan goda och dåliga lärare, sund och osund lära. Du ska gärna ta en titt på de sidorna om du har möjlighet, för de kan vara till god hjälp än idag. Sedan gick jag över till att börja läsa i Bo Giertz bok ”Kyrkofromhet”, den första delen som handlar om ”Nådens ordning”. Jag har läst det tidigare, men det är ett alldeles lysande avsnitt som sammanfattar (den lutherska) själavårdstraditionen genom seklerna. Jag kan inte redogöra för idéerna här och nu, det skulle föra för långt, men det finns någonting riktigt fint att hämta i boken!

I bröders gemenskap

Efter lunch gick jag till Klara kyrka för en pastorsträff. Vi har pastorsträff där ungefär ett par gånger per termin där vi träffas för att dela tjänsten och be för varandra. Vi var inte fler än fyra idag, men då fick vi desto mer tid för varandra. ”Det är gott när bröder kommer samman …” som det står i Psalm 133. Jag sätter personligen stort värde på de träffarna, särskilt eftersom jag inte har Martin på kontoret längre.

* * *

Nu har jag skrivit klart det här blogginlägget, och då börjar det nog bli dags att titta på söndagens predikan. Vi fick ett sent återbud från predikanten, så jag hoppar in i stället. Det är givetvis tråkigt med återbud, men det är roligt att predika! Och det går ju så bra tidsmässigt, när jag får hjälp med undervisningen i VARDag och Tonårsgruppen av ”de heliga som fullgör sin tjänst” … 🙂

Den här sången spelade jag i morse, och den sjunger i hjärtat fortfarande. Den sista versen är alldeles fantastisk:

I will not boast in anything
No gifts, no power, no wisdom
But I will boast in Jesus Christ
His death and resurrection

Why should I gain from His reward?
I cannot give an answer
But this I know with all my heart
His wounds have paid my ransom