Ett profetiskt sammanträffande?

Jag sitter och förbereder söndagens predikan i Åstorp och börjar undra om inte Guds precisa timing visar sig i text, tema och helg. 

Jag kommer att predika över texten från Jeremia 38 som utspelar sig omkring 590-talet f.Kr. då Babylonien (Neo-Kaldéerna) har besegrat Assyrien och nu är på väg att sluligt inta Jerusalem. ”Assyrier” och ”Kaldéer” borde ringa bekant för många av oss som följer de dagliga nyheterna. Det är bl.a. dessa grupper som vi i sommar har läst fördrivs från sina hem av Islamska Staten. Både Assyrien och Babylonien sträckte sig över ett landområde i norra Irak som innefattar staden Mosul, som har varit hem för kristna ända sedan kyrkans tidigaste år.

Och på söndag utspelar sig alltså en av texterna i detta område, då temat är ”Medmänniskan”, och samtidigt som Sverige går till val till kommun, landsting och riksdag. Det är ett sammanträffande som är nära nog profetiskt.

Herren Jesus lär oss i söndagens evangelium vad som är den kanske mest kända etiska principen i världen:

Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna. (Evangelium enligt Matteus, kapitel 7: 12.)

Så låt oss  tänka efter:

• Hur skulle du vilja att Irak behandlade dig, om det var Irak som var ett gott och fredligt land medan du hade tvingats fly från ditt hem i Ängelholm/Falkenberg/Kalmar/Stockholm/Borlänge/Sunne/Umeå/Kiruna av rädsla för extremister som hotar att döda pojkarna i din familj och sälja kvinnorna som slavar?
• Hur har Gud behandlat dig, syndare, som trots att du vet vad som är Guds goda vilja ständigt gör tvärtom? (Tips: läs de föregående verserna i Matteusevangeliet.)

Var en medmänniska för din nästa oavsett klass, etnicitet, bakgrund eller kostnad. Det finns saker i livet som är viktigare än kalkyler – medmänsklighet. Kristus har gjort sig fattig för att kunna ordna rum åt var och en som söker asyl i kyrkans gemenskap undan satan, synden och döden; låt oss göra som han – både i vår kyrka och i vårt samhälle.