Till det dyras försvar, del 2 av 2

I del ett av denna mini-serie, som i själva verket är en översatt uppsats från höstens etikkurs, resonerade jag kring varför att köpa dyrare produkter kan vara att föredra med hänsyn till dygdetik. Här fortsätter jag men en kort tid på vad sådan konsumtion kan få för konsekvenser:

Konsumtion och målsättningar

Det andra perspektivet jag kort vill anlägga på konsumtion är konsekvensetiskt, dvs. det utgår från målsättningen eller resultatet av en handling. För det första leder färre och dyrare inköpt till mindre avfall och är därmed att föredra som ett sätt att vårda skapelsen. Mänskligheten uppmanas av Gud att råda över världen i 1 Mos 1:26ff, vilket i 2:15 utbroderas som att ”odla” och ”bevara,” med ord som generellt kan översättas arbeta/tjäna respektive bevara/skydda. Vår relation till skapelsen ska därmed inte vara hänsynslöst utnyttjande, utan varsamt och uppmärksam förvaltning. Att köpa färre saker, och oftare laga än slänga bort vore goda nyheter för resten av skapelsen.

För det andra, vad som i många fall är en moden form av slaveri i textil- och plastfabriker lever på den alienation som vi konsumenter har från våra produkter, produktionskedjan och producenten. Även i produktionskedjan finns ofta ett fjärmande från å ena sidan designers, produktutvecklare och marknadsförare i väst och å andra sidan fabriksarbetare i utvecklingsländer. Detta fjärmande är både geografiskt och organisatoriskt. Cavanaugh nämner bl a. ett exempel där en journalist försökte spåra en Disney-märkt textilprodukt men som efter 15 telefonsamtal bakåt i kedjan fortfarande inte visste vem som sytt den eller ens i vilken fabrik. När kvalitet prioriteras över pris tror jag generellt distansen mellan designer, arbetare och konsument minskar, eftersom kvalitet bäst uppnås genom nära samarbeten i alla produktionsled, och sådana nära samarbeten bör kasta ljus över och på sikt förbättra arbetsvillkor.

Reservationer och slutsats

Ett par reservationer är på sin plats. Ett högre pris är varken ett nödvändigt eller ett tillräckligt villkor för kvalitet. Rent objektivt vet vi att en billig produkt ibland håller lika länge eller längre som en dyr. Framför allt: subjektivt är det så att skälet till varför vi väljer en dyr produkt ofta inte är kvaliteten utan den identitet och gemenskap som ett varumärke lyckats associeras med och som vi konsumerar för vår egen självbilds skull vid sidan av funktionen hos produkten. Med andra ord är det ur ett dygdetiskt perspektiv viktigt att inse att det finns en mycket stark frestelse att konsumera för att bygga en identitet, och kanske till och med överlägsenhet, något man i bibliska kategorier kan benämna som begär (2 Mos 20:17) eller i värsta fall avguderi (Kol 3:15). Det är tyvärr också sant att priset i sig inte garanterar bättre arbetsvillkor – detta är något man gör väl i att som konsument undersöka.

Min slutsats är dock att det ofta är etiskt fördelaktigt att välja ett dyrare föremål. Emellertid bör vi alla vara på vår vakt mot att värdesätta materialla föremål för högt, antingen de är många och billiga eller få och dyra (Matt 6:19-21). Oavsett hur vi konsumerar måste det också finnas utrymme för generositet (2 Kor 8:2f; 1 Tim 6:18 etc.), vilket är en avgörande dygd i vårt förvaltarskap.

Publicerad i (Helt vanliga) blogginlägg, Läst och reflekterat

Kommentera